2015-02-21 00:13 #0 av: Jenny

''Nintendo fyller 30. Från pojkrummens dunkel till museer och konserthus. Den 28 september 1983 dundrar 14 fullastade lastbilar ut från en lagerbyggnad i El Paso, Texas, i riktning mot den närliggande öknen. Där stannar de och dumpar av sin last – miljontals osäljbara tv-spelskassetter till spelmaskinen Atari 2600 – i ett gigantiskt hål som täcks över med flytande cement.''

''

En nästan övertydlig handling för att dödförklara, begrava och förtränga allt vad elektronisk interaktiv underhållning heter. 1983 hatade nämligen alla tv-spel. Atari hade just fått marknaden att kollapsa och nära fem miljarder kronor hade på bara ett år försvunnit i ett finansiellt slukhål, scenen hade avskrivits som ett utdött fenomen.

Ändå skapas samma år den maskin som i dag, 30 år senare, fortfarande ses som tv-spelhistoriens viktigaste och mest inflytelserika format, med en miljard sålda spelkassetter: Famicom, som i västvärlden lanserades som Nes, Nintendo Entertainment System.

–  Nes är en stark identitetsmarkör som går bortom spelandet. Nes är en generation, en rörelse, en känsla. Det var en viktig del av det moderna japanska intåget i vårt populärkulturella medvetande, säger programledaren och spelälskaren Orvar Säfström.

Nes basenhet sålde i 62 miljoner exemplar världen över, i en tid då västvärlden var skeptisk mot japansk export – i synnerhet i USA, där man var rädda för att japanerna höll på att ta över såväl deras bilindustri som marknaden för elektronik. Nintendo blev den kulturella bryggan mellan väst och fjärran öst och skapade en förståelse för, och införlivning av, japansk kultur – från hur äventyrsspelens berättarstruktur bygger på de japanska sägnernas narrativ, där protagonisten inte kan förflyttas till nästa del av berättelsen innan en uppgift lösts, till bildspråk och andra konstnärliga yttringar.

– Nes följdes av Game Boy och Playstation, och samma publik omfamnade snart manga och anime. I dag har vi Pokémonföreningar, cosplayfestivaler, artister som Yohio och hundratusentals ungdomar som drömmer om första resan till Tokyo. Jag tror inte det hade sett likadant ut utan Nintendo, säger Tobias Bjarneby, chefredaktör på tidningen Level.

Han menar att Nintendo förde spelmediet över tröskeln till de fina salongerna. Nu höjer ingen längre på ögonbrynen över att Museum of Modern Art i New York har upptagit 14 tv-spel i sin permanenta utställning, eller att regissörer som Steven Spielberg, George Lucas, Peter Jackson och John Woo alla har designat tv-spel.

Nintendos inflytande jämför Bjarneby med The Beatles betydelse för popmusiken.

–  Vi som växte upp med tv-spel på 80-talet har behållit dem i våra liv på samma sätt som den generation som växte upp på 60-talet aldrig har slutat att lyssna på popmusik. I dag är det lika naturligt för en 30-åring att spela Playstation som att gå på bio – och i grunden är det Nes förtjänst.

För de som tillbringade barndomen med "high score"-listor har det lekfulla tävlingsmomentet etablerats som en naturlig del av tillvaron. Något som de nu har införlivat i samhället i stort.

Malin Söderberg, spelskribent och poddsändare, ger fler exempel på hur 80-talets spelare påverkat arbetslivet.

–  Bland annat på grund av Nintendo har koncept som "spelifiering" uppstått på arbetsplatserna då den generationen kommit in på arbetsmarknaden.

I Sverige blev Nintendo snabbt populärt. I början av 90-talet hade svenska Nintendoklubben nära en halv miljon medlemmar, och av de totalt 42 miljoner Nes-spel som skeppades till Europa såldes 4,5 miljoner i Sverige. I ett land som då hade åtta miljoner invånare är det väldigt höga siffror, i synnerhet som det var nästan enbart ungdomar som spelade på den tiden.

Detta har i högsta grad satt sitt avtryck i svenskt kulturliv.

Filmregissören Josef Fares, som tillhör Nintendogenerationen eller "Generation N", är aktuell med egna tv-spelet "Brothers: A tale of two sons". I en DN-intervju har han sagt att när interaktiva medier slår igenom på allvar kommer spel ha en mycket större genomslagskraft än musik, film och poesi.

På musikscenen har artister som Slagsmålsklubben, Svenska Akademien och Adam Tensta (som för övrigt donerade sitt Nintendo 8-bitar till auktion för Sveriges Radios "Musikhjälpen") byggt låtar på de klassiska bliptonerna. Gruppen Dunderpatrullen fick en stor hit med tv-spelsmusikbaserade "Oj, vilken överraskning" som ledde till över en miljon spelningar på Youtube och ett skivkontrakt från förre "Idol"-jurymedlemmen Daniel Breitholtz.

– Eftersom Nes-maskinen bara har fyrkanalsljud får kompositören utnyttja det begränsade utloppet till fullo för maximal melodiös och rytmisk framställan, säger Patrik Andersson i bandet.

– Styckena funkar därför lika utmärkt för såväl symfoniorkester som klassisk rocksättning med gitarr, bas och trummor.

För även utanför chipmusik- och bitpopscenen har Nintendos musik satt spår. Storskaliga konserter med orkestrar har framträtt flera gånger i Sverige, på såväl Berwaldhallen som Konserthuset, och Kungliga Filharmonikerna har framfört teman ur "The legend of Zelda", "Donkey Kong" och "Super Mario bros". I Malmö kom 17.000 betalande åskådare till en spelkonsert 2006, och satte därmed världsrekord för liveframförande av spelmusik.

Orvar Säfström är en eldsjäl på området och har vid flera tillfällen agerat konferencier.

–  Spelmusiken arbetar i många olika skikt. Dels är den bra, punkt. Men det finns också en stark känsla av tillhörighet och revansch hos en publik som hela sitt liv fått höra att deras främsta intresse i bästa fall är skräp, i sämsta fall gör dem till massmördare. Att soundtracket till alla de känslorna i dag har fått ett kulturellt erkännande är en i det närmaste euforisk upplevelse för många.'' - Skrivet i DN Kultur av Kristofer Ahlström.
Länk till artikeln hittar du här: http://www.dn.se/spel/spel-hem/sa-forandrade-nintendo-varlden/